Husvagnssemester i miniformat och förkylning

Helgen som som gick spenderade vi i Bexet på min brors gård. Han hade varit juste och ställt upp husbussen och en husvagn på Ekebacken så att vi och familjen Hagman kunde bo där fredag till söndag. Tanken var att karlarna skulle kunna fiska så mycket som möjligt och vi andra... ja.. det är väl som vanligt när gubbarna ska fiska; vi följer med för miljöombytet. Pojkarna Hagman (3 stycken) och Ola följer också gärna med ut och fiskar och när de inte gör det så är det ju ett äventyr att vara på en annan plats än hemma.

Ola hade aldrig sovit i en husvagn och kunde inte för sitt liv förstå hur vi skulle kunna sova i en sån hela familjen. "Finns det sängar?" "Hur många?" "'Får vi verkligen plats?" När han såg hur man gjorde om matplatsen till säng tyckte han det var "coolt".

Första natten blev det tyvärr lite kallt så både jag och Tyra är nu förkylda. Hennes första riktiga förkylning och det går rätt bra. Det snörvlas en del och jag ger henne näsdroppar när jag tycker det verkar riktigt jobbigt. Hon är inne i en mammig period så vad som är förkylning och vad som är "normalt" är svårt att säga. Hon sover lite mer än vanligt vissa av hennes sovstunder, andra sover hon inte mer än 30 minuter.

Helgen var i sin helhet bra även om det inte blev någon fisk. Jag och sambon är dock överrens om att vi hellre har en stuga vid en sjö med rinnande vatten och i alla fall ett utedass. Det är när man måste gå och hämta vatten i dunkar ett par gånger om dagen som man upptäcker hur mycket som går åt. Det stora plusset var att få vara på den plats på jorden som jag alltid kan kalla hemma oavsett vad som händer. Det är där jag tillbringat mycket av min tid när jag växte upp och många ungdomsminnen är knytna dit. Men dem går jag inte in mer på här... ;)